C.W. Gluck: Che farò senza Euridice

Den antika grekiska legenden om Orfeus har inspirerat många tonsättare till musikteaterstycken som ofta har hetat ”Orfeo” (se t.ex. detta) eller ”Euridice”. Då Gluck i sitt försök att reformera opera serian valde att komponera Orfeo ed Euridice (1762) så var alltså i vart fall inte temat för dess handling särskilt nyskapande. Det mest kända avsnittet från denna ”reformopera”, som helt saknar da capo-arior, är Che farò senza Euridice.

Vad som händer innan denna aria hörs är följande: Orfeus’ hustru Eurydike är död, så han beger sig till dödsriket för att hämta tillbaka henne till de levandes värld. Han lyckas ta sig förbi alla hinder genom att sjunga vackert. På vägen tillbaka får han inte titta på Eurydike eller prata med henne, och detta får henne att tro att han inte älskar henne längre. Då vägrar hon att fortsätta och säger att hon hellre vore död. När Orfeus vänder sig om för att förklara att han visst älskar henne så dör hon igen.

Recitativ
Euridice
Io manco, io moro

Orfeo
Ahimè! Dove trascorsi,
Ove mi spinse un delirio d’amor?
Sposa! Euridice!
Euridice! Consorte!
Ah, più non vive,
la chiamo in van.
Misero me, la perdo,
e di nuovo e per sempre!
Oh legge! Oh morte!
Oh ricordo crudel!
Non ho soccorso,
non m’avanza consiglio.
Io veggo solo
(oh fiera vista!)
il luttuoso aspetto
dell’orrido mio stato;
saziati sorte rea,
son disperato.

Aria
Che farò senza Euridice?
Dove andrò senza il mio ben?
Euridice! Oh Dio! Rispondi!
Io son pure il tuo fedel.
Euridice! Ah! Non m’avanza
più soccorso, più speranza,
né dal mondo, né dal ciel!

Översättning till svenska
Eurydike
Jag svimmar, jag dör…

Orfeus
Ack! Vart har jag förirrat mig,
till vad drev mig kärleksruset?
Min brud! Eurydike!
Eurydike! Min maka!
Ack, hon lever inte längre,
jag ropar på henne förgäves.
Stackars mig, jag förlorar henne,
på nytt och för alltid!
O föreskriften! O döden!
O grymma erinran!
Ingen hjälper mig,
ingen ger mig råd.
Jag ser blott
(o hemska anblick!)
den sorgliga åsynen
av mitt hemska tillstånd;
stilla din lystnad, illvilliga öde,
jag är förtvivlad.

Vad skall jag göra utan Eurydike?
Vart skall jag ta vägen utan min älskling?
Eurydike! Herre Gud! Svara!
Jag är ju din trogne man.
Eurydike! Ack! Till mig kommer
ingen mer räddning, inget mer hopp,
varken från jorden eller från himlen!